TILLBAKA TILL FÖRSTA SIDAN
pensionat   uppfödning   galleri   till minne   länkar   gästbok   kontakt

Diabetes hos katt

Diabetes mellitus eller sockersjuka är ett tillstånd där samspelet mellan insulin och socker är satt ur spel. Diabetes beror antingen på att insulin inte bildas eller på att kroppens celler blir okänsliga för insulinets effekt. Om glukos inte kan komma in och arbeta i cellerna, så stiger glukoshalten i blodet hela tiden. Man blir hungrig och törstig och ämnesomsättningen fungerar inte. Insulin produceras av särskilda celler (betaceller i de Langerhanska cellöarna), som finns i bukspottkörteln. Dessa celler kan inte producera tillräckligt med insulin eller inget alls vid diabetes på katt.

Diabetes kan uppstå av många olika orsaker såsom övervikt, och katter som behandlats med cortisonpreparat under lång tid kan lättare utveckla diabetes. En kronisk inflammation i bukspottskörteln eller upprepade inflammationer där kan ge upphov till en kronisk störning av kolhydratomsättningen i kroppen pga. insulinbrist. Den typiske diabeteskatten är den överviktige kastrathanen. Vanligen drabbas medelålders till äldre katter. Hankatter drabbas oftare än honkatter. Någon rasdisposition hos katter har ej påvisats.

Symtomen vid diabetes mellitus är ökad törst, ökad urinavgång, ökad aptit men ändå viktförlust, pälskonditionen blir sämre och katten allmänt ur form. De iakttagna symtomen tyder på diabetes, men de kan också ses vid andra sjukdomar. Slutgiltig diagnos ställs genom att påvisa alltför höga glukosvärden i blodet och genom att finna glukos i urinen. Blodvärdesbestämningar är mera tillförlitliga än att fastställa glukosfynd i urinen, vilket kan förekomma även vid vissa njurlidande.

Behandling av diabetes beror på hur högt blodsockervärdena ligger. Ligger inte värdena för högt kan man behandla med bantningsfoder, Hill´s R/D eller Specific FRD samt blodsockersänkande tabletter. Katten kan tillfriskna då normalvikten uppnås. Man bör se till att katten äter detta foder i framtiden så att den håller vikten. Om blodsockervärden är höga måste man ge insulin i injektionsform. Insulin måste injiceras regelbundet vid en bestämd tidpunkt, två gånger om dagligen subkutant (under huden). Din veterinär kommer att fastställa den erforderliga insulinmängden med ledning av de prover som tagits under inställningsperioden samt djurets vikt. Under inställningsperioden är det nödvändigt att veterinären får ta blodprovsserier för att kontrollera blodsockernivån. I början bör du kontrollera urinen helst 4 gånger dagligen för att se, om det finns socker i urinen och i så fall hur mycket: på morgonen (ej natturinen), före lunch, på eftermiddagen och på kvällen. Dessa kontroller är enkelt gjorda genom att doppa en teststicka i urinen. På stickan sitter reagensfält, som skiftar färg beroende på sockermängden i urinen. När väl blodsockernivån stabiliserats, kommer katten snabbt att återhämta sig, katten blir piggare och pälskonditionen förbättras. Det ideliga drickandet och kissandet kommer att minska. Nu kan antalet urinprover dragas ner. Regelbundna undersökningar är fortfarande nödvändiga, eftersom insulinbehovet kan förändras. Den dagliga insulindosen är avpassad till den energimängd din katt behöver varje dag, därför är det viktigt med regelbunden mat och motion. Det är därför viktigt att katten får mat vid samma tidpunkter och samma mängd mat och samma diet. Om katten äter dåligt eller motionerar extra mycket kan den då få insulinkänning pga. alltför låga blodsockervärden.

När blodsockernivån är alltför låg, kommer inte hjärnan att få tillräckligt med energi (glukos). Detta kan leda till en möjlig dödlig situation, och det är därför viktigt att i god tid kunna känna igen symptomen. Följande symptom kan ses: slöhet, oro, skakningar eller darrningar, underliga rörelser, ovanligt uppförande, muskelsammandragningar eller kramper och t.o.m. kan bli medvetslös (koma). Vad du skall göra: Ge omedelbart druvsocker (dextrosoltabl eller dextropur) upplöst i vatten, häll försiktigt i kindfickan. Om katten är oförmögen att svälja, gnid druvsockerpulver mot munslemhinnan eller under tungan. Ge mat så snabbt katten återhämtat sig. Håll kontroll på katten om något tecken på återfall skulle visa sig. Viktigt! Se till att alltid ha druvsocker till hands. Om tillståndet förvärras, upprepas eller du är osäker kontakta alltid din veterinär.

Källor
Intervet Aktuellt om Diabetes Mellitus
Nilsson, A-M, 1998, Kattens sjukdomar, ICA-förlaget, Västerås



www.podvins.se | podvins@swipnet.se